Svenska konkurser riskerar åter att öka

Färsk statistik från UC visar på en fortsatt stadig nedgång i antalet konkurser bland svenska företag under februari månad, i jämförelse med samma månad i fjol. Men till följd av kriget i Ukraina och de ryska sanktionerna riskerar konkurserna att åter öka. De branscher som är mest utsatta på kort sikt är de som på ett mer direkt sätt påverkas av den europeiska energi- och bränslemarknaden, menar Richard Damberg, ekonom på UC.
Den senaste månadsstatistiken från UC visar på en minskning av det totala antalet konkurser i Sverige med 3 procent under februari månad i år, i jämförelse med februari 2021.
Av de tio branscher som ingår i UCs månadsstatistik har antalet konkurser minskat eller är oförändrat inom alla utom två. Inom de mest pandemiutsatta branscherna är nedgången också stadig. Byggindustrin har minskat med 12 procent, detaljhandeln med 14 procent och transport med 15 ? i jämförelse med februari i fjol.
Pandemiutsatta företag riskerar att gå i graven
Till följd av den ryska invasionen av Ukraina under föregående vecka, växer orosmolnen sig allt kraftigare över den europeiska marknaden och dess beroende av den ryska gas och energiproduktionen. Även råvaru-och livsmedelspriser förväntas stiga.
Vad konsekvenserna blir för den svenska marknaden, som har ett relativt lågt direkt beroende av rysk export- och import, är ännu svårt att förutse. Men en risk är att de branscher som nätt och jämt tagit sig igenom pandemikrisen och vinterns prischock på energi, nu inte klarar ytterligare påfrestningar, menar Richard Damberg.
- Kraftigt ökade energipriser skakade om konsumenterna även före den akuta Ukrainakrisen. Även om det är för tidigt att säga så kan priserna för konsumenter och företag öka kraftigt på bred front till följd av Ukrainakrisen. Även detaljhandeln kan tvingas öka priserna för att kompensera för ökade råvarupriser. Världen över har börserna gått ned kraftigt med bakgrund i både kommande räntehöjningar i USA och kriget i Ukraina. Ökar inflationen dessutom mer långvarigt kommer räntorna att gå upp med ökade boendekostnader som följd. Sammantaget kan det ge effekter för hushållens konsumtion av nöjestjänster som resor- och restaurangbesök, precis de branscher som tog mest stryk under pandemin. Därmed ser framtiden fortsatt osäker ut för rese-, hotell-, och restaurangbranscherna, säger Richard Damberg.
Nu utmanas byggföretagen
Som land har Sverige goda förutsättningar att hantera kommande kriser. Landet har en lång period av tillväxt, statens kassa är välfylld och kan användas för att stötta både utsatta branscher och konsumenter.
Vad gäller enskilda branscher ser framtiden mer osäker ut. Den butiksdöd och strukturomvandling inom detaljhandeln som inleddes redan för flera år sedan men fick bränsle under pandemin, riskerar att förstärkas ytterligare.
- De mindre detaljhandlarna får ökade utmaningar när råvarupriserna fortsätter att öka. Alla kommer inte att ha möjlighet att öka priserna fullt ut i den hårda konkurrens som råder - det gör att trenden mot färre och större aktörer fortsätter, säger Richard Damberg.
Byggsektorn är en av de branscher som klarat sig väl under pandemin, men nu istället riskerar att få det tufft till följd av händelseförloppet i Ukraina.
- Vad gäller byggbranschen så är det en sektor som överlag är känslig för ränteläget och hushållens förväntningar på sin egen ekonomi, men som klarat sig väl under pandemin då många investerat in sina boenden. Dock utgör ökade råvarupriser och en ansträngd energimarknad en hög risk även för denna marknad. Dessutom har vi ännu inte sett konsekvenserna av de svenska pandemisrestriktioner som togs bort i mitten på februari, med förändrade beteendemönster till följd. I ett scenario med ökad återgång till kontoren tillsammans med ökade påfrestningar på privatekonomin kan efterfrågan på ombyggnadstjänster snabbt falla. De rekordmånga nystartade företagen inom branschen är de första som påverkas och riskerar att slås ut, avslutar Richard Damberg.