Fler konkurser första halvåret i spåren av lågkonjunkturen
Företagskonkurserna ökade med 11 procent första halvåret jämfört med 2012. För juni uppgick ökningen till 5 procent. Det är den segdragna lågkonjunkturen som leder till fortsatt höga konkursnivåer. Främst är det företag verksamma inom information och kommunikation, privata tjänster och transport som drabbats extra hårt i år. Stockholms län har klarat sig bättre än de två andra storstadslänen. Historiskt har konkursnivån legat högre såväl 2003 som under stora delar av 90-talet. Framför allt är konkursutsattheten - andelen företag i konkurs - inte så dramatisk i nuläget. Framtidsutsikterna är mycket osäkra då förutsättningarna för svenskt näringsliv i hög grad avgörs av den ekonomiska utvecklingen i vår omvärld. UC bedömer att konkursökningstakten kommer att avta under hösten och att årsuppgången slutar på cirka 5 procent.
Antalet företagskonkurser uppgick under juni månad till 629, vilket innebär en ökning med 5 procent jämfört med samma månad i fiol. För det första halvåret noteras 3810 företag i konkurs, en ökning med 11 procent jämfört med samma period 2012.

- Det är den segdragna lågkonjunkturen som följt efter finanskrisen som leder till de höga konkurstalen, säger UC:s marknadschef Roland Sigbladh. Många företag och konsumenter håller igen på investeringar och konsumtion, vilket leder till en svag efterfrågan i många branscher. Då företagspopulationen ligger på en historiskt sett hög nivå uppstår en utslagning bland aktörer som inte får tillräcklig lönsamhet i sin verksamhet. Nystartade företag är särskilt utsatta.

Konkursnivån i år är densamma som 2009 och därmed den högsta under en tioårsperiod. Nivån har dock varit högre, såväl 2003 som under perioden 1990-1998. Dessutom finns det idag många fler aktiva företag, efter att många valt att starta framför allt nya aktiebolag de senaste åren.

- Detta innebär att konkursutsattheten - det vill säga andelen företag i konkurs - i nuläget inte är så dramatisk som man först kan ledas att tro. Svenskt näringsliv har genom hela finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen klarat sig relativt väl. UC:s statistik visar att de allra flesta aktiebolag faktiskt lyckats ökat på sin konsolideringsgrad - eller överlevnadsförmåga på lång sikt - även de senaste åren, säger Roland Sigbladh.

Information och kommunikation, privata tjänster och transport särskilt utsatta

Branschmässigt har de största konkursökningarna skett inom information och kommunikation, bland privata tjänsteföretag samt i transportbranschen. I förstnämnda bransch är ökningen hela 30 procent jämfört med förra året. Lite lugnare har utvecklingen varit inom detalj- och partihandeln samt i byggindustrin, som trots detta redovisar konkursuppgångar hittills i år på dryga 10 procent.
- Handeln är förutom en överlag svag konsumtion pressad av den strukturomvandling som pågår, där allt fler affärer görs via nätet, kommenterar Roland Sigbladh. Det stora köpcentra- och detaljistutbudet bygger på att svenskarna konsumerar mer än de gör i nuläget. Glädjande är i alla fall att restauranger och hotell ökar sin omsättning och också går bättre än på länge.

Bland restauranger och hotell har konkurserna minskat med hela 19 procent under första halvåret.

Stockholms län mindre drabbat

Geografiskt är såväl Skåne som Västra Götalands län starkt konkursdrabbade hittills i år, plus 21 respektive plus 17 procent. I Skåne är det främst inom detaljhandeln och byggindustrin som konkurserna ökat. Även i Västra Götaland har det varit fler byggkonkurser och här har också många transportföretag tvingats i konkurs. Stockholms län har klarat sig klart bättre med en konkursökning på "endast" 8 procent.

Osäker utveckling framöver men UC bedömer att konkursökningen mattas av

Hur kommer då konkursutvecklingen att se ut efter sommaren? Här måste såväl den inhemska som den globala ekonomin vägas in. Förutsättningarna för svenskt näringsliv är i högsta grad beroende av den ekonomiska utvecklingen i Norden, Europa men även till exempel den amerikanska ekonomin har en direkt påverkan på konjunkturen i Sverige.
- Det troligaste scenariot, som UC ställer sig bakom, är att såväl den globala som den europeiska ekonomin sakta men säkert stärks. Även den svenska ekonomin går då samma väg till mötes och successivt kommer då företagens investerings- och svenskarnas konsumtionsvilja att öka, till gagn för våra företag. UC:s statistik ger även stöd för att de allra flesta svenska företag både går och mår bra, många till och med mycket bra. UC gör därför bedömningen att konkursökningen kommer att mattas av under hösten och att uppgången för hela året stannar vid plus 5 procent. Detta bygger dock på ett i grunden positivt synsätt. Det finns fortfarande stora makroekonomiska risker i omvärlden och vår egen lågkonjunktur får inte heller fördjupas ytterligare, då blir utvecklingen en annan, avslutar Roland Sigbladh.